I valens djup

Händer befläckade av sot

täcker tvivlandets ådra

avtryck kvarstår

från en svunnen eras

ljusskygga ångest

Dogmens skall är legio

sinnets vålnader ylar

hjärtat rusar emot

den gäckande intigheten

Verklighetens skräck växer

inför det stundande valet

det gamla livets fagra löften

uppstånden till evighet

en blind acceptans

av trosokunskapen

I kontrast mot det ändliga livets

yttersta tribut

varje stund belyses

mot dess oskarpa bakgrund

Ångesten tämjd

valet är gjort

Jag fann mening

i den yttersta meningens död

Daniel