Kosmologiska gudsbevis - någon måste ha börjat!
Det kosmologiska gudsbeviset bygger på att allt måste ha en orsak. Naturlagarna och fysiken har lärt oss om kausalitet, det vill säga orsakssamband. Resonemanget går ungefär så här:

"För att något ska ske måste det finnas en orsak. Ett fönster krossas för att någon kastar en sten mot det. Gräset blir vått för att det regnar på det. Ingenting händer av sig själv. Kedjan av orsaker måste ha börjat någonstans. Den som satte i gång det hela måste ha varit gud. Gud var den första orsaken."

Håller då det kosmologiska gudsbeviset måttet? Nja, till att börja med kan vi inte utesluta att kedjan av orsaker är oändlig. Alla händelser är orsakade av någon tidigare händelse, och denna sekvens saknar början. Ingenting är då den första orsaken. Kanske invänder den troende här att vi inte kan föreställa oss en oändlig kedja av händelser. Den är obegriplig. Därför kan den inte finnas.

Men vi kan förstå en sådan oändlig serie, även om vi inte kan skapa en mental bild av den. Det kan vi inte göra av den oändliga serien av tal (1, 2, 3…) heller, men likväl existerar den och vi likväl förstå den. Vi kan också förstå idén om att universum är oändligt stort. Så att serien av händelser är oändlig, är inte en obegriplig idé.

Även om det finns en första orsak, varför ska vi tro att denna orsak är gud? Även om något kallat gud orsakade big bang, så uppstår omedelbart följdfrågan: Vad orsakade gud? Och vad orsakade i så fall det som orsakade gud? Grundproblemet flyttas bara bakåt i orsakskedjan, det kosmologiska gudsbeviset saknar därmed förklaringsvärde. Inget förklaras av det.

Troende menar ofta att gud är den enda varelse som inte behöver en orsak för att börja existera. Gud är den enda individ som är tillräckligt fantastisk och fullkomlig för att inte behöva en orsak för att bli till. Men det är svårt att se vad "att vara fantastisk och fullkomlig" har att göra med att sakna en orsak. Man kan med lätthet föreställa sig en oansenlig partikel börja existera utan vidare. Dessutom kan man undra om det ens är begripligt att något orsakar sig självt. Kanske är det bara ett slarvigt sätt att uttrycka att det saknar orsak.

Inom den märkliga kvantfysiken finns det tecken som tyder på att vissa processer saknar kausalitet, det vill säga, de inträffar utan någon orsak. Det handlar alltså inte bara om att vi inte förstår orsaken, utan faktiskt rent ickekausala processer, skeenden helt utan orsak.

Kvantfysiken tas ofta som intäkt för alla möjliga flummiga och halvreligiösa föreställningar. Men om det verkligen existerar ickekausala processer, då är de kvantfysikaliska teorierna ett argument mot en första startare av Big Bang. Det kanske small helt utan orsak, som en ickekausal kvantprocess? Då behövs inte Gud som hypotes längre.

Varken de teleologiska, ontologiska eller kosmologiska gudsbevisen ger oss en trovärdig gud. Även om de gjorde det, ger de föga hjälp till dem som vill tro på de monoteistiska religionernas allsmäktiga, goda gud som vi kan be till, som bryr sig om oss, och som talar om hur vi ska leva våra liv.

Det saknas helt enkelt goda skäl att tro att en gud existerar.

Detta är ett utdrag ur boken Tro och Vetande 2.0 som är skriven av Christer Sturmark.