Anekdottänkande

Många i pingströrelsen tror på helande. De berättar ibland historier om att någon har bett och sedan har personen blivit helad. Andra människor tro på horoskop. Människor som tror på horoskop kan berätta om historier där horoskopet har stämt. En del människor tror på kontakten med en andevärld genom medium. Skall man tro på allt detta? Om inte, varför tror man inte på det?
Anekdoter finns om det mesta. Förr i tiden s berättade människor om hur de såg drakar. Idag påstår människor att de ser UFOn. Det finns anekdoter om allt mellan himmel och jord. Någon kanske får en allergisk reaktion av att lyssna på P1, men inte på P3. Någon kanske påstår sig få biverkningar av något som ingen annan på jorden har fått. De som upplever dessa saker känner att ingen tar dem på allvar. Vi människor tar våra subjektiva upplevelser på stort allvar.

Anekdottänkande är ett statistiskt logikfel. Man drar en generell slutsats med för lite statistiskt underlag. I Knutby dödade kristna människor. Med anekdottänkande skulle man kunna säga att alla kristna dödar människor.

En del kristna försöker övertyga människor om att bön fungerar. De berättar historier efter historier. Det finns många anekdoter om människor som inte har fått bönesvar också. Kristna som har tagit sina liv, dött i cancer osv trots att människor ha bett för dem. Dessa anekdoter förkastar bönesvars-troende människor. Vems anekdoter är sanna? Två människor som har anekdottänkande men har olika åsikter kommer aldrig att kunna övertyga varandra. De kommer att förkasta den andres anekdoter. De kommer inte att förstå varandra.

Man kan inte med hjälp av anekdoter avgöra om bön hjälper eller om horoskop fungerar. Vems anekdoter är sanna när de är motstridiga? Man behöver ett större statistiskt urval. Man behöver systematiskt undersöka alla upplevelser.
Alla människor har selektivt minne. De som tror på bönesvar minns inte alla gånger där bönesvar har uteblivit. De som tror på horoskop minns inte de gånger det inte funkar. Det räcker med att några saker sammanfaller ibland för att vi människor skall kunna tro på det. Ibland ligger en belöning som grund för att vi skall fastna. Det räcker att en enarmad bandit ibland ger utdelning för att man skall fortsätta att spela. Rent statistiskt är det idioti att spela på en enarmad bandit, eftersom den är konstruerad för att ge vinst till ägaren. Trots detta så fortsätter vi människor att spela på enarmade banditer.

För att inse problematiken att endast ha en person som mall kan följande exempel ges: Antag att Kalle har ont i huvudet och får medicin A som är för huvudvärk. Tre timmar senare har Kalle ingen huvudvärk. Kan man då vara säker på att det var medicinen som gjorde så att huvudvärken försvann? Nej, det kan man inte. Flera orsaker kan skapa samma effekt.
Orsak 1--> Huvudvärken försvann.
Orsak 2--> Huvudvärken försvann.
Orsak 3--> Huvudvärken försvann.
Man kan inte med en person avgöra vilken av de tänka orsakerna som gjorde så att personen blev av med huvudvärken. Man kan inte gå baklänges, från huvudvärk till rätt orsak när det kan vara flera orsaker och man bara har en person. Tänkbara orsaker till att Kalles huvudvärk försvann kan vara:
Orsak 1: Huvudvärken skulle ha gått över av sig själv. Tabletten gav ingen effekt.
Orsak 2: Placeboeffekten. Kalle trodde att huvudvärken skulle gå över när han tog tabletten. Ett sockerpiller skulle ge samma effekt.
Orsak 3: Tabletten var den bidragande orsaken.

Om en person påstår sig må bättre av bön så kan orsakerna vara ännu mer komplicerade att reda ut. Än så länge finns det inga fall där kristna har bett för människor som har amputerade ben och nya ben har växt ut. Att folk mår bättre av bön kan man bortförklara med bl.a. placebo. Hur man mår beror på många olika saker. Ben brukar inte växa ut av sig själv. Om så vore fallet så skulle man kunna tänka sig att benet skulle ha växt ut av sig själv utan påverkan av bön. Skulle kristna kunna be för amputerade ben som växer ut så skulle detta vara ett övertygande bevis. Ett bevis som man inte kan bortförklara med placeboeffekt, ”det kunde ha hänt ändå” osv.
Man har systematiskt undersökt bönens kraft. 2006 publicerades ett test om bönens kraft. Det var en sk. STEP-studie (Study of the Therapeutic Effects of Intercessory Prayer). Studien betalades av John Templeton Foundation. 1800 personer som hade genomgått bypassoperation var med i testet. Man delade in personerna i tre grupper, 600 i varje. En grupp fick inga förböner, en annan grupp fick förbön men fick inte veta om det. Den tredje gruppen fick veta att natten innan operationen så skulle människor börja be för dem och sedan skulle de få förbön i 14 dagar. Förebedjarna som bad att operationen och allt som det innebär skulle bli lyckad kom från tre olika kristna grupperingar. Vad blev resultatet?
För gruppen som inte fick någon förbön och för gruppen som fick förbön men inte fick kännedom om det blev det ingen statistisk skillnad. Den tredje gruppen som fick förbön och fick reda på det fick sämst resultat. Vad orsaken till detta är vet man inte riktigt, man sa att det behövs mera studier. Man kan fråga sig om det var så att man i den tredje gruppen kände mera press på sig att bli frisk och den negativa pressen gjorde att man blev mera sjuk.
Studien som gjordes är den största hittills och den visar att förbön inte hjälper. Vad säger kristna om detta? I likhet med New Age har man en uppsjö med bortförklaringar. Fel på studien? Fel förebedjare? Fel tro? Man skall inte utmana Gud (då utmanar kristna Gud hela tiden när dom ber om en massa saker...) Den största bortförklaringen är att man själv har varit med om bönesvar och mött Gud och vet att det är sant. New Age-anhängare och människor som har blivit kidnappade av utomjordingar brukar säga det också. För människor som tror på anekdoter så spelar inga studier någon roll. De är trygga i sina övertygelser.
Astrologer har testats i stora studier där resultaten är nedslående för astrologerna."It was as if the astrologers had tossed coins to determine their choices" Se gärna www.skepsis.nl/astrot.html
En form av anekdotstänkande är när man hör någon som säger att livsstilen inte spelar någon roll för hälsan eller hur länge man lever. Någon sägs ha levt ett långt och friskt liv, trots att personen i fråga var alkoholist, rökare, knarkare, och storstressare, hade ett ohälsosamt BMI och brydde sig inte om kost och motion.

En person som har anekdottänkande kan ha en mycket större världsbild än vi som förkastar anekdoter. Med anekdoter kan man få ihop vad som helst. Det finns inga begränsningar. Om man förkastar anekdottänkande så blir det mycket svårt att i dagsläget tro på horoskop, homeopati, helande osv.

Vid olyckor kan ögonvittnen ge helt olika som vittnesmål som strider mot varandra. Att ta sina upplevelser med en nypa salt och vara beredd på att förkasta den är nog hälsosamt. Vi människor kokar ihop mycket som inte stämmer. Att förkasta anekdoter om t.ex. helande är nog intellektuellt hederligt tills studier pekar på ett övertygande sätt att det finns skäl att tro på dessa företeelser.